Naturreservatet - Ådö-Lagnö

På halvön Ådö-Lagnö finn ett odlingslandskap med mycket ädellövskog.

 

Reservatet ligger 8 km sydväst om Bro, i Upplands-Bro kommun. Halvön Lagnö utmärks av stora sammanhängande ädellövskogsområden med mellanliggande åkrar. Ädellövskogen domineras av ek, ask, lind och alm med ett buskskikt av huvudsakligen hassel. Stora områden består av ek-hassellundar med olika lundväxter. Inom lövskogsområdet, framför allt i Ådö Slottspark, växer stora mängder av den fridlysta misteln. På områdets höjdpartier finns hällmarker med inslag av tall, gran, ek och lind. Områdets växlande natur ger goda förutsättningar för ett rikt fågelliv med häckande arter som fiskgjuse och brun kärrhök. I ädellövskogarna finns en intressant insektsfauna.

Ändamålet med reservatet är att i första hand bevara områdets ädellövskogsområden men även att göra området mer tillgängligt för allmänheten.

 

Länsstyrelsen, Stockholm Län

Misteln

Viscum album - är Västmanlands landskapsblomma. I den nordiska mytologin berättas hur misteln genom sin märkvärdiga växtplats undgick Frigg när hon gjorde sin världsexkursion för att av alla levande varelser ta löfte att de inte skulle skada Balder. Seden säger dessutom att då två personer står under en mistel skall de kyssa varandra, det hör till julfirandet. Vad resultatet blir, framgår dock inte. I Asterix är misteln en viktig ingrediens i tillverkningen av trolldryck, vilken syftar på mistelns symboliska värde för de franska druiderna.

 

Misteln är mycket välkänd för många botaniska egendomligheter. Misteln förekommer endast som en halvparasit på träd, vanligen på grenar och kvistar högt uppe i kronan. Den växer som en tät rundad buske som syns bäst när trädet är avlövat. Misteln har nämligen vintergröna blad. I Norden är den sällsynt och påträffas i lövskogsrika trakter i södra Skandinavien, till exempel i östligaste Småland, på Mälaröarna, på Kinnekulle och i sydöstra Norge. Den växer här oftast på lind. I mellersta Europa är den vanligare och har iakttagits på nära nog vilket slags träd som helst. Att misteln är en snyltväxt framgår av att dess rot genomborrar trädets bark, tränger sig mellan barken och veden och sänker korta grenar in i vedmassan. Växten har dock så mycket klorofyll att dess egen fotosyntes räcker för dess energibehov. Den räknas därför till halvparasiterna. Även stammarnas yta är tydligt grön och saknar korkbetäckning. Stammen behåller nämligen den tunna överhud som beklädde den under den första sommaren, i åratal. Mistelns utseende är vidare ganska säreget genom de upprepat parvisa, gaffelformigt ställda grenarna, som utgår under varje blomställning och bär endast 2 motsatta blad per gren.

 

Frukten är ett klotrunt, vitt eller grönvitt, transparent bär med ett enda, tillplattat frö och mycket klibbigt kött, rikt på viscin, ett klibbigt slem som fäster fröet säkert vid trädets bark, då en fågel äter bäret och avstryker fröet på grenen. Detta slem kan användas till fågellim, och det har därför sagts, att fåglarna i detta fall planterar sitt eget fördärv. Viscinet är också vattenabsorberande och skyddar fröet mot uttorkning. Mistelns frö innehåller ofta mer än en grodd.

Misteln anses vara mycket giftig men giftets verkan är osäker. Man ska nog inte prova!

Betesdjur

Efter Efter

Sedan 2008 bedriver vi tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län, ett projekt som går ut på att vi skall återskapa de gamla strandängarna mot Mälaren i öster, samt även hålla rent runt de frihuggna ekarna på södra Lagnö. Till vår hjälp, har vi beteskor som strosar runt och tuggat i sig det mesta som kan störa utsikten. Under senare delen av 2011 kommer vi även att fräsa ner samtliga stubbar som blev kvar efter huggningen på "Fruängen" och när det är klart kommer strandängen sakta men säkert börja ta form.

Här är vi som sköter röjningen

Arbetet forsätter, och vi kommer att utöka betet i skogshagarna samt även förlänga ut mot Fruholmen. När hela projektet är färdigt, är det tänkt att man skall kunna ta sig ut på Fruholmen för att där bländas av den fantastiska miljön. Vi kommer även att rusta upp parkeringen med lite sittmöjligheter.

 

Mer information om arbetet med naturreservatet följer...